Vad är djurförsök?

Det kallas djurförsök när djur används för vetenskaplig forskning eller undervisning, sjukdomsdiagnos, utveckling av läkemedel eller kemiska produkter. När djur med förändrad arvsmassa (t ex transgena djur) framställs räknas det också som djurförsök.

Vad skiljer svensk definition av djurförsök från EU:s?

Den svenska definitionen av djurförsök omfattar alla djur som används för någon form av vetenskapligt syfte. Det innebär djur som avlivas utan föregående ingrepp eller andra försök utan ingrepp, samt djur som ingår i beteendestudier, t ex när man studerar fiskars lek eller hur flyttfåglar orienterar sig. I EU räknas bara de försök som tillfogar djuren smärta eller annat lidande som djurförsök. Djur som enbart avlivas för att forskaren t ex behöver vävnad eller cellprover räknas alltså inte i statistiken.

Varför görs djurförsök?

Djurförsök görs för att få svar på antaganden och frågeställningar och som inte är möjliga att besvara på annat sätt.

Syftet är grundforskning, där man söker kunskap om grundläggande biologiska mekanismer. Eller tillämpad forskning, där man arbetar för att ta fram ett läkemedel mot en konkret sjukdom. För att minska risken för allvarliga biverkningar kräver nationell och internationell lagstiftning att nya läkemedel testas på djur innan de prövas på människor.

Vem gör djurförsök?

I Sverige står universitet, högskolor och landsting för den största försöksdjursanvändningen, cirka 71 procent. Övriga företag och myndig-heter står för 15 procent och läkemedels-

industrin för 14 procent.

Hur många försöksdjur används om året?

Enligt den svenska definitionen av djurförsök användes knappt 850 000 försöksdjur 2004. Med EU:s definition var antalet cirka 450 000 djur.

Ökar eller minskar försöksdjursanvändningen?

Totalt sett ökar antalet djur i forskningen, vilket beror på en ökning av antalet forskningsprojekt. Främst ökar användningen av möss,fåglar och fiskar. Ökningen av möss beror till viss del på nya undersökningstekniker som gör det möjligt att använda mindre djur. En annan orsak är möjligheterna till transgenteknik.

Vilka djurslag används i försök?

Möss är det vanligaste försöksdjuret bland däggdjuren, följt av råttor. Tillsammans utgör de cirka 95 procent av däggdjuren och 65 procent av alla försöksdjur i medicinsk forskning. Andra vanliga försöksdjur är fiskar och fåglar. Hundar, katter och apor är ovanliga som försöksdjur.

Av 500 000 försöksdjur i Sverige utgör de tillsammans runt 1000 djur, alltså 0,2 procent.

Varför används så många gnagare?

Gnagarna är de vanligaste försöksdjuren bland däggdjuren. Det beror bland annat på stora kunskaper om mössens biologiska funktioner och att man kan göra bra jämförelser mellan mus och människa.

Andra orsaker är att man har utvecklat en teknik som gör det möjligt att studera enskilda geners betydelse för sjukdomar. Och man kan sätta in mänskliga gener i musens arvsmassa med det som kallas transgenteknik.

Vad är en djurmodell?

När djur används som modell för människan kallas det för en djurmodell. All naturvetenskaplig forskning bygger på att man kan testa antaganden och det görs i modeller. Modellen måste vara vetenskapligt accepterad och prövad och verkligen ge svar på de frågor man ställer. Djurmodellerna förfinas och utvecklas hela tiden för att ge bättre svar och för att minska påverkan på djuren.

Vad är sant om djurförsök och kosmetika?

Kosmetikatester på djur förbjöds i Sverige 1979. Importerade kosmetika- och hygienprodukter kan dock ha testats och utvecklats med hjälp av djurförsök. EU förbjöd 2004 kosmetikatester på djur där det finns alternativ och 2009 blir det förbjudet att sälja djurtestade produkter inom EU.

Kan kunskap från djurförsök överföras till människor?

Biologiskt är de flesta däggdjur lika människan. På cell- och molekylärnivå är likheterna mellan alla levande varelser förvånansvärt stora. Alla svar måste kontrolleras i cellkulturer, i datormodeller, i djur osv. Inga enskilda modeller eller försök är ensamma vägledande i forskningen.

Testas läkemedel på människor?

Det är tester på människor i det som kallas kliniska studier som avgör om ett läkemedel blir godkänt. För att kunna pröva ett läkemedel på människor kräver lagen att det först testats på djur avseende effektivitet och risken för biverkningar. Därefter testas det på friska personer och sedan på patienter i tusental. Omkring 40 000 människor deltar årligen i kliniska försök i Sverige.

Var kommer försöksdjuren ifrån?

Försöksdjuren kommer från särskilda uppfödare, som måste ha ett tillstånd från Jordbruksverket. Djur som föds upp med syfte att bli försöksdjur kallas destinationsuppfödda.

Hur hålls djuren och vem ser efter dem?

Djuren hålls på olika sätt på djuravdelningarna, beroende på art och vilken typ av försök djuret deltar i. De vanligaste försöksdjuren, möss och råttor, hålls i burar som är miljöberikade på olika sätt. Djurtekniker ansvarar för djurens dagliga vård och skötsel. Det omfattar bland annat rengöring av burar, utfodring och kontroll av djurens allmäntillstånd.

Vad händer med djuren efter försöken?

Djuren går i försök olika länge, beroende på vad det är för typ av försök. När försöken är avslutade avlivas djuren.

Lider djuren?

I knappt hälften av alla djurförsök som görs i Sverige utsätts djuren endast för lite obehag eller smärta, eller påverkas de inte alls. En lika stor grupp används i försök som kan framkalla måttligt obehag. Något som bemästras med hjälp av t ex smärtstillande medel, kortare försök och god omvårdnad. Två-tre procent av djurförsöken klassificeras som avsevärd svårighetsgrad, vilket innebär att djuren utsätts för stort lidande. Det är många gånger i samband med att man ska studera speciella sjukdomar. Djuren utsätts dock aldrig för lika långvarigt lidande som de människor som själva har sjukdomen. Man försöker också på olika sätt mildra påverkan på djuren.

Vad är transgena djur?

Transgena djur är djur som fått sin arvsmassa förändrad. Tekniken innebär att en gen tillsätts arvsmassan. Genom andra tekniker kan man ta bort eller förändra befintliga gener. Syftet är att identifiera mekanismen bakom allvarliga sjuk-domar och finna sätt att bota dem.

Vad görs för att minska lidandet för djuren?

I första hand ska forskarna alltid välja den modell som är lindrigast för djuren för att få svar på sin frågeställning.

I andra hand kan den djurförsöksetiska nämnden ställa krav på förändringar i upplägget av försöken för att minska påverkan på djuren. Med hjälp av kompetent personal, berikade miljöer och god omvårdnad görs vad som är möjligt för att skapa trygghet för djuren.

I försöken handlar det om att göra försöken korta och eventuella ingrepp så skonsamma som möjligt. Smärtstillande medel används om möjligt för att minska lidandet för djur som t ex opereras vid försöken.

Är transgena djur utsatta för ett särskilt lidande?

Nej, inte för att de är transgena. Däremot kan de modeller där man använder djur med en medfödd sjukdom eller defekt medföra ett lidande. Det försöker man dock förebygga på olika sätt. Forskare kan heller inte arbeta med djur med allvarligt lidande, eftersom det påverkar forskningsresultaten och riskerar göra dem osäkra eller värdelösa.

Vem bestämmer vem som får göra djurförsök?

För att bedriva djurförsök krävs ett tillstånd som utfärdas av Jordbruksverket. När ett tillstånd beviljas utses en ansvarig föreståndare och en veterinär som skall se till att verksamheten bedrivs enligt djurskyddslagens bestämmelser. Lokalerna där djurförsöken görs måste godkännas och inga andra djur än sådana som fötts upp för ändamålet – destinationsuppfödda djur – får användas.

Vad är en djurförsöksetisk nämnd?

De djurförsöksetiska nämnderna inrättades 1979 för att etiskt pröva ansökningar om djurförsök. I prövningen ska nämnden väga ett visst försöks betydelse mot det eventuella lidandet för djuret. I dag finns sju djurförsöksetiska nämnder med 14 ledamöter i varje. Ordföranden och vice ordföranden är domstolserfarna jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal och hälften lekmän, bland annat från djurskyddsorganisationer.

Är det moraliskt riktigt att använda djur?

Om nämnden godkänner försöket har nyttan med försöket bedömts väga tyngre och därmed är det moraliskt riktigt att använda djur i just det försök beslutet gäller. Vidare innebär det också att man anser att djuret inte utsätts för ett onödigt lidande.

Vad menas med alternativa metoder?

Det är tekniker och modeller som ersatt djur-försök av etiska, vetenskapliga och ekonomiska skäl. Djurförsök är dyra och tar lång tid. Ibland kan vissa moment ersättas med studier i cellkulturer eller med hjälp av simulering i datorer. Forskningen har de senaste 10-15 åren utvecklat mängder av metoder som i dag kompletterar djurförsöken.

Finns det alternativ till djurförsök?

Många typer av djurförsök har fasats ut och det sker hela tiden en utveckling på området. För att få full förståelse för hur sjukdomar uppstår i en levande kropp finns inga alternativ.

Detsamma gäller vid testning av substanser som man tror kan bli läkemedel. Innan man testar på människa finns inga alternativ till försök på djur. Riskerna skulle vara alldeles för stora.

Arbetar AstraZeneca med alternativa metoder?

Merparten av de investeringar som görs i dag handlar om det som kallas alternativa metoder eller kompletterande metoder. De ersätter ibland djurförsök men framför allt reducerar de antalet djurförsök och förfinar dem så att forskarna får bättre svar på sina frågor.